Föreläsning på Falu Djursjukhus!!

Flatcoated retrieverklubben anordnar föreläsning - ALLA hundintresserade är välkomna!
Lär dig mer om hundens foderbehov i olika livsskeden (valp, dräktig tik, gammal hund, skadad, sjuk t.ex.), friskvård och sjukvård!
Datum: 28 nov. Plats: Falu Djursjukhus kl 10.00 - ca 15.00 Pris: 150,-
Lunch och kaffe ingår.
Anmäl dig snarast till linda@onni.se eller ring 070-6902477
OBS! Antalet platser är begränsat!

Valpträff med halva New-gänget på plats!

Snart sju månader gamla har Åzzy, Figg, Pondus, Nisse & Ziva idag varit på besök. Vi testade på de flesta momenten som jakten bjuder på; lydnad och stadga, markering, dirigering (dvs basic linjetag) och sök! Allt på en enda gång! Eller, njae. Vi gick iallafall igenom hur man börjar träna de olika momenten och vad det är man behöver tänka på, vad som är viktigt och hur man successivt plockar bort hjälper och retningar. Alla skötte sig jättebra och det är skönt att se hur snabbt de flesta kan slappna av när det inte är deras tur. Alla fem apporterar snabbt och fint. Det ser jättetrevligt ut! Bra jobbat allihop och tack för att ni kommer! Dagen avslutades med lite ringträning eftersom ett par stycker kommer att prova lyckan på utställningar under hösten. Tyvärr glömde jag bort att ta en gruppbild, vi får komma ihåg det nästa gång: den 7 november!!

Siv med Åzzy och Johan med Figge

Jenny med Ziva och Yvonne med Pondus

Ia fick låna(!) Nisse av Jörgen som själv " roade" sig på jobbet

Från norr har vi fått rapport från Felix och Marie som har börjat träna lydnad. "Inte så kul, men vi behöver det..." konstaterar Marie! Vi hejar på så gott vi kan!! Jenny med Mio tränar spår så det ryker! Ingen belöning kan mäta sig mot att få spåra enligt Mio - vi kan bara konstatera att Gnista var likadan när hon var ung. Fjell har gått på apporteringskurs hemma i Tyskland och Kulle har varit på semester med familjen i "sommarstugan"....i Provance, Frankrike. Avundsjuk? Nej, hur kan ni tro det...

Förra helgen hade vi äran att arrangera ett WT i FRK Gävle/Dalas regi. För första gången kunde vi använda marker upp vid sjön Sången en bit från Dala-Floda. Lite långt bort tyckte en del, men vad gör väl det om markerna är sååå härliga som de är här!? Vädergudarna var nästan på vår sida hela dagen, vi klarade oss i allafall ifrån det snöoväder(!) som SMHI hade utlovat! Nästan 30 ekipage kom till start och vi gör gärna om det, men vad sägs om att återvända en varm och solig sommardag när vi kan utnyttja vattnet till fullo!? Tack alla nära och kära som hjälpte till som funktionärer! Vad skulle vi gjort utan er!?

Prima har fått gå på en del andjakter under hösten och vi tog även mod till oss och anmälde till vårt första A-prov någonsin. Den 26 september fick vi starta Kkl på Räfsnäs och tänk, det gick vägen! Så nu är Prima "klar" (eller åtminstone kvalificerad för) start i elitklass både på kall- och varmviltsproven! Skönt! Nu inväntar vi löp och en resa till Danmark och Acer för parning. Är DU intresserad av en valp så kontakta Lena Bratsberg på kennel Searover!

Gnista har däremot haft oturen att bli bortlottad på de prov vi anmält oss till under hösten. Det känns lite trist, men vi fortsätter att träna och hoppas på mer tur nästa säsong. Men innan säsongen är helt över ska vi iallfall få representera FRK Gävle/Dala i sektionskampen mot Östra, Bergslagen och Värmland nästa helg. Det ska bli både kul och spännande att få vara med i laget för första gången..

Bliss är en härlig tjej, nu tio månader gammal. Hon skulle gärna vara med matte 24-7, om hon fick! Hennes syster Vinga har redan hunnit bli SVCH men vi tar det lite mer piano... Hon är en duktig markör som inte hetsar upp sig i onödan och hon har ett härligt fokus på linjetagen. Vi har allt provat på att spåra vi med och även där jobbar hon lugnt och metodiskt. Det behövs inga handskar för att kunna hålla linan (som när man kör Aslan), men hon har ändå ett bra tempo utan att matte behöver snubbla fram i spåret och det tackar vi för! Det ska bli kul att se vad den tjejen kommer att kunna prestera när hon blir lite äldre!

Hans med Gnista, Bliss, Rut och Prima

Tänk vad tiden går fort när man har roligt!

Sommaren har för länge(?) sedan försvunnit och har nu ersatts av härligt klar höstluft och mysiga mörka kvällar...eller? Det har hunnit hända en hel del sedan jag skrev något här, men nu ska det förhoppningsvis bli lite ändring på det. Det är svårt att få tiden att räcka till ibland och då blir det ju trots allt så att hundar och barn kommer före uppdateringar hemsidan, om än inte nödvändigtvis i den ordningen.

New-kullen fyller idag 6 månader och börjar bli riktigt stora! En del kommer troget på träningarna (nästan) varje måndag och det ser jättefint ut när de tränar kontakt, stadga och fotgående i kombination med en del grundövningar inför kommande jaktträning. Ziva och Figge har debuterat på utställning i mitten av augusti. Ziva blev 2a placerad med HP i Valpklass II och Figge fick HP och blev BIM! Inte illa med tanke på att det var första gången i utställningsringen för både Figge och husse Johan.

Figge & Ziva

På valpträffen i augusti kom sex av valparna. Förutom fika och en massa prat så hann vi även en hel del grundträning. Det är spännande att se hur alla valparna växer och utvecklas! Bilder från träffen hittar ni i Galleriet. Nästa träff blir den 11 oktober.

Jörgen & Nisse, Peter & Pondus, Ziv & Åzzy, Jenny & Ziva, Marie & Felix & Linnea, Johan & Figge & Sofia

Prima ballerina startade två gånger på jaktprov i slutet av juli och tog den rakaste möjliga vägen upp till Elit klassen! Hon är startad tre gånger totalt och har tre ettorsom resultat och då är man i Elit - varför göra det krångligt när man kan göra det enkelt!?
Rut löpte tyvärr bort sina starter under juli/augusti och när hon därefter började strula med viltet så bestämde sig hennes kloka husse för att vänta med att starta henne till våren. Men att inte starta alls ville han inte heller. Man måste ju ut och prova sina vingar...lite grann i allafall... Sagt och gjort. Hans och Rut startade på SSRK Dalarnas 2-dagars WT i Bodarna och kom 3a den första dagen med 85p och vann dag två med smått fantastiska 97p (max 100p/dag). Totalt blev de trea i nkl och Hans svävade runt på små moln flera dagar efteråt!

Med på WT i Bodarna var även Aslan-dottern Jammi (Quiet Runner's Jammi) som placerade sig på en hedrande 10e plats i ökl. Bra jobbat och jättekul att ses igen!

En som har fått en kanonstart på säsongen är Aslan-dottern Dansa (Gracehunters Born To Please) som fick 1a HP i Elitklass och blev provbäst på NRKs jaktprov uppe i Tromsö. Ettan följdes upp med en 2a helgen efter i Narvik. Nu håller vi tummarna för att Josse och Dansa kommer med på prov här hemma så att de även får en chans att visa vad de går för på hemmaplan.

Josefin & Dansa 1 HP & PB Elitklass på B-prov i Tromsö, Norge

Gnistas kull hos kennel Conover's har hunnit bli stora, de är drygt två år nu och har börjat visa framfötterna i många olika sammanhang. De som har varit mest aktiva under sommaren är Carola och Tessi som har debuterat på jaktprov med en 2a i nkl som resultat. Nära, nära! Nästa gång hoppas vi att allt funkar till 100% så att 1an kan bärgas!
Inom brukshundsidan har både Cindy (Conover's New Cindy Doll) & Floyd (Conover's New Winning Formula) avancerat inom spåret. Cindy med matte Harriet startade lägreklass och blev uppflyttade till högreklass trots en del strul medan Floyd och husse Kjell blev uppflyttade till Elitklassen på första försöke. Snyggt jobbat!

Harriet & Cindy uppflyttade till högreklass och Kjell & Floyd tävlar numera i Elitklassen

Ja, det har varit en hel del hundträning under hösten. Men vi har även hunnit varit på ett par andjakter och nu i helgen var jag över till Sandefjord i Norge för att ha jaktkurs för kennel Av-Zan-Iaz igen. Det var som vanligt jättekul att träffa Anita och Kjell; trevligt umgänge, massor med hundsnack, god mat och bra träning! Kan man begära mer?
Måste erkänna att jag blir imponerad av Kjell och hans unga tik Lea som går grymt bra på jakten! Det ska bli kul att se vad de presterar framöver. Det var även jättekul att träffa flera gamla bekanta från förra jaktkursen och det var kändes otroligt bra att se att de alla(!) har tagit ett jättestort kliv frammåt i sin utveckling och har höjt sin träningsnivå rejält sen vi sågs sist.

På andjakt med Prima. Till vänster står Tanni och framför mig sitter Ruts pappa Arron

Till sist, för den här gången, så önskar jag er alla lycka till på prov & tävlingar framöver!! Och glöm inte att rappotera era resultat och skicka gärna med en bild eller två!

Liten har blivit stor!

Pondus har flyttat hemifrån! Han har hittat hem och inte vilket hem som helst! Han har flyttat till grannkommunen Gagnef och bor närmare bestämt i Djurås hemma hos Yvonne & Peter och deras familj. Vi önskar dem många härliga dagar och år tillsammans med denna lilla godbit! Lite jobbigt var det, mammas lilla gulleplutt....men det här blir bara BÄST! :)

Gnista & en liten Pondus

Träning, träning, träning

I år har vår semester (hittills) bestått mest av hemafix och hundträning. Det har tränats på "egen kammare" och i olika grupper, med dummies och med vilt, på land och i vatten. Vi har till och med lyckats klämma in lite lydnadsträning. Våra kära hundar har en matte som vill väldigt mycket, det är både på gott och ont! Bliss som har varit till-och-från halt i ett par veckor (men som peppar, peppar verkar vara bra nu!!) är den som har drillats mest på planen. Jag letar fortfarande efter den ultimata belöningen till henna efter att ha provat diverse bollar och trasor (inkl Diznis rottis-trasa). Godis, javisst det funkar, men vaddå man måste ju ha något som är bättre och funkar i alla lägen och i längden- en SAK! Eller? Hrm..jag får grunna vidare på den biten!

Ja, det kanske inte bara har varit hunderi hela semestern. Vi har faktiskt hunnit med både aporna på Furuvik och MASSOR av bad. Dåligt väder? Näe, inte om man frågar den två-benta juniorligan (det 4-benta gänget protesterar inte så värst de heller, varken på vädret eller på allt badande). Det finns inget dåligt väder, bara för mycket kläder tycks de resonera. Så nu är man härdad!? Testa själv, det är rätt ok att bada i hällregn - det är värre att bli torr efteråt!

Badbarn från förra året - man tager vad man haver...

Bytt är bytt...kommer alltid igen!

Efter ett besök i Gävletrakten, närmare bestämt i Kessmansbo hos Ia och Jörgen. Så kom vi överens om ett byte, ett ytterst
tillfälligt sådant i och för sig. Ia hade anmält Kira på jaktprov - och kommit med - och vips så skulle det jobbas! Just de dagarna! Tänk så det kan bli!? Kan det vara taktik eller...? ;o)
Så efter en ytterst kort betänketid så utsåg Ia mig till Co-driver, dvs jag får äran att starta den lilla svarta juvelen, två gånger
dessutom! Med i bilen får Kessmansbo fanns med andra ord Kira på väg mot tränings-camp (& provstart) och Gnista fick stanna kvar och ta hand om sin tilltuffsade son, Nisse.

Vad Nisse har haft för sig? Jo, han har blivit påsprungen och inknuffad i en vägg av en tidigare nämnda, svart juvel... Resultatet av mangligen blev en spricka i bogen. Prognosen är mycket god, men för stunden (=2 veckor) krävs att kullens livligaste krabat ska hållas burad...för att hålla sig lugn....lugn(!), en 4 månaders flatkille!? Nåja, prognosen är som sagt god. Nu har Nisse fått komma ut ur sin bur och har börjat få gå lite längre svängar, men fortfarande i koppel. Livet är bra trist i bland!

Till helgen får ni gärna hålla alla tummar och tår som finns för nu ska här startas på jaktprov! Hans och Rut skulle ha "premärat" i officiella sammanhang, men Rutan började självklart att löpa tidigare i veckan så nu blir hennes start uppskjuten några veckor. Så i morgon bitti, tidigt, tidigt, så är det jag och min partners Prima och Kira som drar väster ut. Vi önskar självklart alla andra som ska ut på prov LYCKA TILL!!
Fortsättning följer....

Efter solsken kommer...

...regn, regn, massor av regn! För att inte tala om skyfall! Häri Leksand har det formligen vräkt ner regn den senaste veckan. Vatten i källaren, strömavbrott, telefonen slogs ut av åskan och trädgårdsgången av betongplattor stod plötsligt på ända när ca 2 dm sand under helt sonika spolades bort. Svensk sommar kanske en del skulle kalla det, men jag vet inte. Snart måste väl solen ändå komma tillbaka?? Innan semestern är slut - tack! Jag vill sola och bada och hundarna vill slippa att bli instängda på "torken" efter varje promend och träning. De vill förstås bada på riktigt, inte "bada" för att de råkar sticka ut huvudet genom dörren eller genom att halka på gräsmattan.

Men innan regnperioden så var det faktiskt grymt fint väder och varmt - i flera dagar! Pondus och Bliss fick chansen att visa att de är vattendjur, precis som de andra. Fast Pondus uppskattade inte riktigt den långgrunda stranden eftersom han fick simma mycket(!) mer än de andra hundarna eftersom hans ben inte riktigt är lika långa - ännu! En som däremot har fått långa vackra spiror är Bliss som numer är "störst" i flocken. Lilla skruttan som nu är hela 7 månader gammal.

Gnista

Valpträff!

Idag hade vi besök av några i New-gänget - det var dags för den första valpträffen! Det var Siv och Åzzy, Jenny & Ziva och Johan och Sofia med Figge som kom för att träna lite basic och umgås. Pondus fick självklart oxå vara med! Vi körde lite lydnad med fotgående, sitt, sitt-stanna kvar och inkallning. Alla hade tränat bra och skötte sig fin, fint i det blöta vädret! Det var jättekul att få träffa de små igen, medan de fortfarande är små...

Johan & Figge, Sofia & Pondus, Jenny & Ziva och Siv & Åzzy

Det blev även lite individuella bilder, dem hittar ni på [New F-kullens bildsida]
Det är så kul med alla små rapporter från er alla - så fortsätt att höra av er och skicka bilder!

Från Gnistas Conover's gäng kommer det också rapporter!
Chaplin har röntgats med toppen resultat Hd A & ad ua - jättekönt! Cindys matte Harriet har varit här på besök och från Kelda & Co kommer det underbara små brev & kakformar (Tusen tack!) och Tessi rapporterar att hon håller matte Carola sysselsatt med jaktträning!

Rut, Prima & Gnista

Det har hunnits med en hel del HUND och hundträning sedan valparna flyttade hemifrån...därav denna uppdateringstorka här på Actuellt. Här nedanför kommer lite gott och blandat från olika hund-happenings.

Ia & Kira tränar dirigering

Ingo & Gnista och Karin & Tuva

FRK G/Ds jaktinternat 30-31/5 vid Kratte Masugn

Vi har även varit på några Workingtests under sommaren. Gnista blev 3a i ökl på FRK G/Ds sektionsmästerskap i Kuså och på SSRKs klubbmästerskap i Ludvika klarade Rut av sin premiär och blev 3a i ukl samtidigt som Prima blev 2a och Gnista 4a i ökl. Rut & Hans startade även på Unghundsderbyt i Västerås med lite blandade resultat på rutorna...vi skyller på regnet....

Hans & Rut

FRKs SM i Ökl; 2a placerade Ulla & Figo, vinnarna Inga-Lill & Valsa, 3orna Ingo & Gnista

Ingo med lilla Ziva och mamma Gnista

Nu fortsätter vi nöta och träna med hundarna nu när vi har sommarlov. Vi hoppas självkalrt att vi kommer med på de jaktprov som vi har anmält oss till! Simma lugnt och glöm inte stövlar och myggmedel när ni ska ut med era fyrfota vänner! Ma råkes!

Grattis på 2-årsdagen Conovergänget!!

Tänk vad tiden går! Det känns inte speciellt länge sedan Gnistas första kull såg dagens ljus. Jag kommer ihåg när Marie ringde och sa att Gnista låg lågt i temperatur, nu var det dags. Den gången gick det fort att ta sig till Valbo! Efter mycket möda och stort besvär så föddes 7 friska små krabater, Conovers New-kull: Tessi, Kelda, Cindy, Aska, Floyd, Chaplin och Zeb. Oj ,vad ni har blivit stora och Oj, vad ni har hunnit med - redan! Tänk när ni blir stora på riktigt!

Kelda diggar fortfarande sin brassestol ~ Cindy visar numera framfötterna både i skogen och lydnadsplanen

Zeb visar hur man ska stå ~ Aska (på bilden) och Gnista är otroligt lika

Floyd & Gabriella på maskerad-agility ~ Chaplin & Kajsa myser

Tessi myser medan de andra får jobba

Nu, två år senare, gjorde vi en "favorit i repris". Vi skaffade ett eget New-gäng. Den här gången blev det hela tio valpar som nu har hunnit flytta hemifrån! Ja, alla utom två - som vi fortfarande letar nya hem till! För en vecka sedan spreds de för vinden... ja, det känns i allafall så! Vad sägs om: Sundsvall, Skellefteå, Ludvika, Rättvik, Gävle, Malmö, Bremen och Düseldorff...och Leksand. Jag hoppas på att få se mycket av de som stannar i Dalarna och så hoppas jag att alla långväga ska kunna komma på våra valpträffar och så småningom (nästa år) på MH och avkommebeskrivning. Stort lycka till till alla valpköpare och tack för alla rapporter - forsätt höra av er så vi vet hur det går för er!!

Nisse har grävt sig en mysig liten grop...

För två veckor sedan så åkte Prima och jag iväg på en lyxdag.
Vi var nere i Mariefred och tränade jakt för två engelska instruktörer. Mycket bra träning och så såg vi ju dessutom en MASSA bra hundar och trevliga människor! Kul!!
Vi jobbade på linje hela dagen och Prima varlika het som en kamin en kall vinterdag! Hon skötte sina apporter och lyssnade bra men är inte helt "100" runt fötterna. Hon listade blixtsnabbt ut att det var Jamie som "dirigerade" skyttar och kastare och höll koll på honom hela tiden. Så fastän han styrde det hela med mycket små gester, såg hon och var beredd "långt" innan det som skulle hända, hände...

Bilderna från Bettinson-träningen är tagna av kennel Searover!

Snabb, snabbare, Prima!

Jag försöker dirigera Prima långt där ute. Ser ni henne?

Som många vet så blev Gnista dålig när valparna var drygt 6 veckor. Hon blev magsjuk (hon kräktes i 4 dagar) och fick juverinflamation. Kombinationen var inte så lyckad, utan hon hamnade till slut på djursjukhus i 5 dagar innan hon åter fick träffa sina små - och då var det definitivt slutdiat! Både valparna och Gnista klarade det trots allt mycket bra. Valparna hade gott sällskap av våra andra hundar och eftersom de mest åt var vanlig mat, så blev det ingen större omställning för dem. Gnista kom hem nyopererad, men tyvärr så gick hela såret upp igen. Men kroppen är fantastisk!! Nu är såret i princip helt läkt, från att ha varit ca 6-7 cm brett och ungefär lika djupt!! Gnista är piggare än pigg och håller snart på att krypa ur skinnet i sin iver att få göra något vettigt, så nu ägnar vi oss åt hennes favoritsyssla; Lydnad! ;-)

Nu ÄR det vår!

Valparna njuter i fulla drag av att få vara utomhus så mycket som möjligt. En del av dem har utvecklat konsten att bryta sig ut ur valphagen och bäst (värst!) är vår drottning Ziva. Det är fullfart på dem när de är vakna, men man skulle kunna tro att de har en kollektiv mat- & sovklocka. Det är som att slå av och på en strömbrytare när det är dags att äta, sova, vakna.....

Idag har tyvärr mamma Gnista blivit riktigt risig med mjölkstockning (juverinflamation?) och hög feber, hon har även kräkts och haft diarré. Nu på eftermiddagen har hon fått penicillin, varma omslag och har både blivit handmjölkad och masserad för att försöka råda bot. Nu i kväll har febern gått ner något, men den är fortfarande alldeles för hög! Valparna får klara sig utan henne nu när hon är dålig och äter penicillin, men de matfriska småtrollen lär inte klaga över att få äta RIKTIG mat istället! Vi håller Gnista under uppsikt och hoppas på snabb bättring!

I helgen har vi, förutom av byns alla "ungar" (vi är den nya lokala attraktionen), haft besök av Henrik & Ellen från Malmö som kom hela långa vägen upp till Dalarna för att kika och mysa med valparna. Ellen var helt på det klara med att deras valp skulle kallas "Wasa", pappa Henrik var dock inte lika övertygad... Vi får väl se vad det blir till slut.

Idag tittade Jenny (Zivas matte) in och vi tog lite kort med valparna ståendes - jag ska försöka få ut de bilderna under morgondagen. Tills dess så får ni kika på lek & busbilder på [Valparnas bildsida]
Innan Jenny åkte hem passade hon på att kommentera vårt nyanlagda stenparti genom att helt sonika köra över det, bara för att fastna mitt uppe på det! Vi fattar piken och kommer att plantera ett träd där så att man ser var kanten till slänten är....

Bliss är kul att leka med

New-kullen 1 månad!

Tänk, de föddes ju nyss och låg som små svarta korvar brevid varandra i en liten hög! Ligger i en hög gör de fortfarande när de sover, men sover det gör de allt mindre. De börjar utvecklas till små härliga hundar med hög charmfaktor och med vassa, vassa tänder....

Maten slukar dei ett naffs, både ståendes och liggandes i matskålarna. De utforskar än så länge bara "bagarstugan" där de bor, men snart ska de få komma upp i köket och så fort det blir lite varmare så ska de även få komma ut (men just nu så hotar SMHI med snö!).

Valpbilderna skulle ju vara på deras egen sida så här kommer bara ett litet smakprov och så länken till bilderna: [Valparnas bildsida]

Kul pryl det här!

Äntligen vår!

Idag har vi varit och tränat våra kära "korthår", ja det vill säga labradorerna Rut & Prima. På turen fick även juniorerna hänga med..till vissas glädje och andras förtret. Tur att det finns mutor att tillgå! Axel vill gärna göra som mamma och pappa, kasta dummies med andra ord - något som emellanåt kan skapa viss oreda för både folk och fä.

Juniorligan

Vi började träningen med ett rejält sökfält, något som Rut knappt har provat tidigare. Men med lite retning (hon fick se utlägget) kom hon igång fint, fick en svacka på mitten men kom igen. Prima far däremot runt i skogen som ett "jehu". Att inte hon göra illa sig mer än vad hon gör är ett under! Efter söket fortsatte vi med lite markeringar och Rut visade återigen en otrolig styrka och prickade de flesta och då var det inga lätta markeringa hon fick. Tänk att hon som nästan ser ut att vara i dvala kan koncentrera sig så väl och ha så mycket FART i kroppen!

Superlugna(!) Rut är snabbare än sin egen skugga och svår att fånga på bild...

Mattes lilla pärla; Prima, gjorde som vanligt ett riktigt bra arbete! Vi körde en del markeringar med hinder i vägen och så fick hon även hämta in en del "minnesmarkeringar" som dirigeringar. Hennes sämsta just nu är nog faktiskt fotgåendet vilket retar mig oerhört mycket! Bakläxa fröken Andrén!

Dagen till ära fick även vår lilla tjej, Bliss (4 månader idag!) hänga med för första gången. Hon strosade med runt när vi lade ut söket och kom in med en del fynd (dummys) som vi fick returnera ut i markerna. Efter att sedan ha fått titta på så fick hon tillslut ett par egna markeringar. Det såg mycket trevligt ut och de leverades med hög fart ända tillbaks och upp i mattes ansikte! Nu vet vi att det finns där, så nu återgår vi till "ordning och reda träning" - urtråkigt men ack så nyttigt! Vi ska skynda lååååångsamt.

Premiär!

Bilder, bilder....

I dag har så äääääntligen valparna fått en egen bildsida! Så nu kommer de flesta valpbilderna att läggas ut på den: [Valparnas bildsida] Det finns även en länk till den från Valp sidan.

Hallå! Vart tog ni vägen?

Valpar, valpar....

Valparna växer så det knakar! Den här veckan har de blivit avmaskade, fått prova på köttfärs och idag har de även fått smaka den vanliga maten. Mums! Magarna fungerar bra och de verkar nöjda och belåtna. Det börjar visa sig vilka personligheter de har och det är svårt att inte skaffa sig en favorit eller två. Men när man tror att man vet, ja då plötsligt upptäcker man en "ny" liten stjärna!

Jag lovade visst

Tyvärr kan jag nog inte säga att valparna är något vidare hjälpsamma när det kommer till fotografering. I morgon ska jag fixa lite assistans så att det blir lite bättre bilder och bilder på var och en. Men tills dess...håll till godo!

På 3veckors dagen

Kul och bus

Söt, sötare, JAG

Nä, nu är jag trött! Vi ses i morrn'!

Oj, vad tiden går fort när man har roligt!?

Jag vet inte riktigt var förra veckan tog vägen, men nu är det iallfall dags för lite uppdateringar...
Som ni kanske har sett så har vi haft problem med vår mail, ja på det stora hela så har det varit ALLT som har krånglat med min kära dator! Men nu hoppas jag att vi är på gång igen. Om du har mailat och inte har fått något svar, prova igen eller ring: 076-7881444!

Under veckan som gick så hann vi med ytterligare en jubilar: Gnista fyllde 6 år! En grånande skönhet och tillika supermorsa till 10 pigga krabater!
Vi fick även Ruts röntgenresultat som var helt ok. Hon hade A,B på höfterna (=B i alla register) och 0 på armbågarna. Eftersom hon var först ut i sin kull med röntgen väntar vi med spänning på resten av syskonskaran; alla sju boendes i vårt kära grannland Norge.

New-kullen 3 veckor!

New-valparna hunnit bli 3 veckor gamla. De har öppnat ögonen, tänderna är på gång och de har börjat upptäcka varandra. Idag har de fått smaka på riktig mat för första gången och jag kan säga att mest glupsk var "lilleman" som inte visste riktigt hur snabbt och hur mycket han skulle få i sig. Ja, den totala portionen till de tios gäng var ju inte direkt stor, det är ju bara smakportioner så här i början. Undrar om han helt enkelt är hungrig? Vi har försökt se till att han, som är minst i gänget, har fått extra chanser till mera mat i lugn och ro ensam med mamsen. Hrm, det borde visa sig nu när de börjar få mat på riktigt.

Eftersom vi har trassel med min dator så har jag även problem med att lägga ut nya bilder. Men jag ska försöka rätta till det till i morgon. Håll ut!

Hipp hipp hurra - Aslan 9 år idag!!

Idag fyller "guldgossen" Aslan 9år!! Han börjar bli en äldre gentleman, i allafall på pappret, men han är pigg som en mört och han har hälsan i behåll. Han lovar att fortsätta hitta på många bus än......Puss på dig min vän!!

Favoriten Aslan

New-kullen 2 veckor

Nu har vi alla öppnat ögonen och börjar se oss om i världen. Än så länge är världen inte så stor och tur är väl det när man inte ser så bra eller långt ännu... Den blå ögonfärgen skiftar snart till den mörkt bruna de kommer att ha som vuxna.

Minstingen ("vänster fram") med sina blå, blå ögon

Livet går än så länge mest ut på att sova, äta och sova igen. Vi tar små turer i valplådan på ostadiga små ben, för att sedan leta reda på mamma eller syskonen för att somna i en stor och varm hög!

"Höger fram" sover gott på sina bröder

180 klor är klippta!!

Idag har vi för första gången tagit tag i de små tassarna och kapat lite klor. Lite och lite förresten, det blir ju några stycken när man ska ta hand om 10 valpar... eller 40 tassar....eller rätt och slätt; 180st klor! Slå det om ni kan! Nu är det bara de stora hundarna kvar...

Valparna börjar nu bli allt aktivare (även om det fortfarande råder lugnet före stormen) och idag har de flesta öppnat ögonen, även om en del bara ha små springor än så länge. Välkommen till er nya värld, en synlig sådan till skillnad mot den tidigare som bara var doftande - det gäller att börja med nosarbetet i tid! ;o)

Nu har vi börjat se

Hipp hipp hurra vad ni är bra!!

Gnistadottern Cindy (Conovers' New Cindy Doll) och matte Harriet har varit ute och tävlat lydnad med besked! De for till Edsbyn och kammade hem ett 1a pris på 173poäng och en 6e placering. Vi hurrar och grattar! Nu hägrar lydnadsklass 2 och lägre klass spår på brukset!

Hjärnskrynkel...

Själv har jag ägnat HELA helgen åt att gå M1 & M2 på brukshundklubben och därmed blivit B-figge. M1 och M2 är de första stegen i SBKs mentalutbildningar, där man går igenom grunderna i våra hundars beteenden och egenskaper. Man går även igenom hur mentalbeskrivningar och mentaltest går till och vad det är man beskriver/bedömer på dessa. Fokus på M2 är att bygga upp dessa testbanor och att lära sig att agera som figruant (B-figge) på dessa. Mycket intressant! Det innebär att helgen bland annat har ägnats åt att skramla och spöka. Ja, mer än vanligt alltså....

Prima, primadonna!

Prima har varit en av hundarna som har fått vara med och bli "testade" under utbildningen. Så nu skulle jag tro att hon är ganska mätt på att se olika varianter av framsnubblandes spöken -vi har fortfarande en hel del snö kvar här och försök själv att gå "normalt" men i "luciatågs-tempo" i en ganska tight spökdräkt och med en huva med små, små hål till ögonöppningar över huvudet i skarsnö, i skogen! Gissa om Prima sover gott nu ikväll!? Och jag misstänker att även jag kommer att göra det....

Ska det vara så här matte??

Actualis New-kull 1 vecka!

Våra små godingar till valpar är idag en hel vecka gamla! När de föddes vägde de mellan 410-460g med undantag av lillkillen som vägde 360g och vår STORA lilla tik som vägde 510g. Idag en vecka senare väger minstingen 560g (+200g eller +56%!) och den största killen 850g, Ziva (som hon kanske kommer att heta?) är god 2a med 820g. Det är sånt som kallas växtkraft! Valparna är lugna och belåtna och det enda som hörs är förnöjda små smackljud när de äter.

"Mammamys"

Nära, nära ska det vara; Tiken och pojken märkt i nacken

Mysigt är ordet!

Myrstack eller ormbo!?!

Man kan ju välja vad man vill kalla myllret som nu gär sig gällande i valplådan. De är inte så livliga -ännu, det är ju mest mat och sömn som gäller. Men nog är det fantastiskt hur väl de kan lokalisera sina syskon och sin mamma om man råkar komma lite på sidan av. Gnista är en duktig mamma som tar väl hand som sina små som växer så det knakar.

Små, men perfekta fötter

Det är trångt i baren!

Om ni undrar över de ljusa prickarna på valparna så är det vi som har märkt dem på olika platser på kroppen för att vi ska kunna se skillnad på dem och för att vi ska kunna ha kolla på att alla äter och växer som de ska. Den rosa pricken sitter så klart på tjejen!

Var tog ni vägen?

Profil på en liten hungrig kille

Eftersom vi fick så många pojkar i kullen så har vi fortfarande hanar att tinga.
Kontakta oss på 076-788 14 44 eller på ingo@actualis.se om du är intresserad!

Äntligen!!!

Nu har stackars Gnista blivit av med sin tunga börda! Efter ett lååångt förarbete så födde en Gnista en hel laddning med valpar! Det enda som inte riktigt känns som ett drömläge just nu, är fördelningen mellan könen; Vad sägs om 9 friska grabbar och en enda(1) tik...?!

Gnista med några av hennes små

'"Woaw" är ett uttryck som min son Axel (2år) gillar och det passar väl ganska bra just nu! Det är inget problem att sitta och titta på de små underverken i timmar. Likt en bidrottning är den lilla fröken störst i kullen och tur är väl det, nu när hon ska få fightas om maten med ett helt fotbollslag (nästan iallafall)!

Jag kan inte låta bli att bjuda på en bild på Gnista från i söndags, timmarna innan första valpen kom:

Behöver jag tillägga att hon är betydligt slankare nu?

BigMama...del 2

Gnista blir allt större och är numera inte så pigg på långa promenader. Att skrota runt på tomten eller att gå fram och tillbaks till brevlådan det duger gott! Valplådan är på plats och vi fortsätter att vänta....

BigMama 1 vecka kvar...

Lilla Bliss växer så det knakar! 3 månader gammal (=i morgon) börjar det nästan bli dags att trimma öronen! Men ett tag till ska hon allt få behålla all päls, även om tassarna faktiskt redan har blivit putsade. Hon lyssnar bra på sitt namn, kommer som ett skott när man visslar på henne och hon kan sitt och sitt stanna kvar - fast det är bra svårt ibland!

Nu kan jag faktiskt sitta still....åtminstone ett litet tag

Hon är kort och gott en liten solstråle som numera även sover hela nätterna, även om det är lite si och så med rumsrenheten i övrigt. BigMama, dvs Gnista har dessutom börjat bli intressant ur ett annt perspektiv; mjölk!! Tänk om man fick smaka lite..!?

BigMama..

Gnista blir bara större och större och vi väntar och väntar....... Hon är fortfarande oförskämt pigg och hänger gott och väl med på promenaderna även om hon allt snabbare faller in i min lunk och går brevid eller alldeles bakom i mina fotspår.

Här i Leksand är det fortfarande vinter med gott om snö. Det ser för kul ut när husets mest(?) envisa dam, likt en pråm, ger sig ut på egna små avstickare och ger sig ut i obanad terräng. Hon plöjer iväg och magen lämnar en djup fåra i snön.

BigMama drygt 2 veckor kvar...

Bliss blir också bara större och större - men det är ju helt i sin ordning! När hon kom hem för ca tre veckor sedan var hon mindre än katten, fast det gick ju över ganska snabbt.... Hon är en riktig liten goding, men hon går även under smeknamnet "Pirayan"...

En sömnig liten tjej

Hon är inte helt lätt att fånga på bild vår lilla tjej, bara kameran kommer fram så ska hon IN i den. Men hon blir ju större och så småningom kanske lite lättare att tala om(=lära) att hon SKA vara still.....åtminstone ett litet tag!?

Fint besök !!!

Idag fick vi överraskande besök av Gnistadottern "Kelda" (Conover's New Dawn) med familj! De hade varit uppe i Orsa för att åka lite skidor några dagar och gjorde precis så som jag hoppas att ni alla gör om ni har vägarna förbi - slår en signal och kommer in på en fika (åtminstone)! Ni är så välkomna!

Kelda tyckte att det var lite jobbigt i början; 1-4 i antal hundar! Mamma Gnista var väl en sak, men två korthår OCH en valp dessutom!? Ska man behöva stå ut med sån't? Men en "kaffekopp" senare så hade lugnet åter lägrat sig och den där lilla ulltussen, som kallas Bliss, var nog egentligen ganska spännande, för att inte nämna Jansson (katten)!

Mor o dotter (Ingen bra bild, men men...)

Det var kul att äääntligen få träffa Kelda som vuxen. Hon har hunnit bli en reslig dam som var en bra bit större en mamma Gnista, både på höjden och längden.
I Gnistas kull med Scott föddes sju valpar, varav tre var gula. I den kullen som nu börjar ta plats i Gnistas mage VET vi att det bara blir svarta valpar eftersom Feltis enbart bär svarta anlag.

Kelda har spanat in katten

Kelda fungerar bra på alla sätt, både i vardagen och på träning intygar matte Elisabeth och husse Sören. Det ska bli kul att följa dem i framtiden!
Tack för att ni kom förbi!

Gnista är dräktig!!!

Kära lilla Gnista har nog uppvisat de flesta tecken en dräktig tik kan uppvisa så här långt in i dräktigheten (ungefär halvvägs). Midjan, tja, den är borta. Hon stånkar högt om man klappar på henne och "mjölkapparaturen" verkar redan var i stand-bye läge! Men, men man vet aldrig! Hon kunde ju ha blivit tjock av specialmaten som hon fått....Fast det hade säkert en lite mer rutinerad uppfödare avfärdat som nonsens?!

Så för att vara helt säkra (tänk om man skulle skruva ihop valplådan alldeles i onödan?) så åkte vi idag till Falu Djursjukhus för att göra en ultraljudsundersökning. Och nog fanns där valpar; en, två, tre, fyra...är det åtta eller är det fler?? Det spelar ju ingen som helst roll om det är sex eller tio stycken! Nu vet vi och nu kommer vi få valuta för all tid som har gått åt till att leta efter just DEN hanen, planeringen inför och resan till Feltis i Tyskland i januari. Det ska bli jätteroligt med valpar i huset!!

Valparna kommer att födas i början av vecka 12 och de kommer levereras från och med vecka 20 - lagom till den ljuva sommartid!

Alla hjärtans dag!!

Den 14 februari är en mycket speciell dag för mig, för oss! Det är vår lilla dotters andra "födelsedag"! Det har nu gått 4 år sedan hon, två månader gammal, genomgick en stor hjärtoperation på drottning Silviakliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg! Vem skulle kunna tro det om vår lilla trollunge idag?
Vilken seger! Så ta hand om varandra, man vet aldrig vad som händer, idag eller i morgon!

Nog med allvar!
Sedan lilla Bliss kom hem för en dryg vecka sedan gör sig vintern ständigt påmind! Det har inte varit "varmare" än -10grader (oftast bra mycket kallare), förrän idag! Det har däremot varit ett strålande vinterväder med den allra vitaste pudersnön, lagom djup för att en 9 veckorsvalp nästan ska kunna plöja sig runt tomten utan att fastna..

Bliss har accepterats till fullo av sin nya flock. Det har gått jättebra även om grundinställningen av våra 4-fota ser ut ungefär så här:
- Gnista, som är damen i sällskapet, är den som sköter uppfostran. Typ; om du hoppar på mig eller tittar i MIN matskål: Då du! Men om du ligger still, ja då får du gärna vara här!
- Rut har äntligen insett att hon har blivit stor och det ser för kul ut när hon liggandes försöker leka FINT med den lilla ulltussen = svårt!
- Prima undrar vad det är som katten har släpat in!? Vart kom den där ifrån? Har MIN matte släpat hem den där??? Men JAG då???
- Jansson, dvs katten, däremot undrar vad hundan som har hänt!? Här kommer en ny liten (Ja, jag vet inte vad??) som inte förstår att jag är KUNG i det här huset!

Det har inte blivit några längre turer för Bliss under den här tiden eftersom temperaturen stadigt har varit FÖR kall, men några svängar fram och tillbaks till brevlådan (200m) har det allt blivit och så har vi ju varit och charmat mattes alla arbetskamrater! Men för att komma till mattes jobb måste man tyvärr åka bil (5 mil), något som börjar bli uthärdligt enligt Bliss, men inte så mycket mer...

Alla hjärtans dag inleddes med insikten att jag varken hade varit ute med, eller ens torkat kiss efter Bliss (hrm... det rimmade) på hela natten! Wow! Efter en skön frukost vad det sen dags att åka till brukshundsklubben i Rättvik för att köra igång en ny valpkurs tillsammans med Louise. Jättekul! Det är alltid spännande och se vilka typer av människor och hundar som man "får" i en grupp. Det här verkar bli ett härligt gäng med en otrolig mix av olika hundraser! Vad sägs om: Papillon, Samojed, Storpudel, Drever, Lagotto, Cain Corson, Vit Älghund, Vorsthe & Berner Sennen! Prima var med som visningshund och skötte sig med den äran. Kan man säga annat än att kurser med den här blandningen är utvecklande!?

Jag hinner inte med!!

Efter kursen åkte vi till sommarstugan för att ta en promenad på isen. Hundarna njöt i fulla drag när de satte av i full fart ut över sjön! Bliss gjorde sitt bästa för att hänga med, åtminstone ett tag innan hon kom på att det var kallt om lilla magen och så var det nog rätt jobbigt att ta sig fram i all snö! Varför ska man anstränga sig när man kan bli buren innanför(!) mattes jacka!? Mysigt!

Rut i vintersolen

Vädret var rätt spännande! När vi kom dit var det -6 och stålande sol. När vi åkte därifrån, mindre än en timme senare hade dimman kommit smygandes längs sjöns kanter. Det såg nästan ut som att den flöt ut från skogen i samma takt som solen sjönk nedanför trädtopparna och med solen sjönk även temperaturen! När vi kom tillbaks till bilen var det -10 och sjön såg i det närmaste trollsk ut!

En frostig Gnista med dimma i bakgrunden

Gnista, som vi hoppas och tror att hon är dräktig, hänger än så länge med i tempot även på de längre promenaderna. Jag vet inte om inbillar mig, men jag tror att hon har blivt grövre om midjan. Men för att veta riktigt säkert så kommer vi att åka till Falun för att göra ett ultraljud på henne på måndag! Spännande värre och OJ vad jag skulle bli besviken om det är tomt...jag tycker inte om att vänta - jag vill veta!

Hjärtedagen avslutades med trötta hundar, busiga ungar, en underbar middag och ett gott vin. Kan det bli bättre?

Vinter WT!

Vi fick "nys" om att SSRKs Gästrikesektion skulle arrangera ett vinter WT i Hoo utanför Torsåker, det vill säga hemma hos Roger och Agneta Wallqvist. Även Kenth Lindh, Bengt Andersson och Anders Hudberg var med i arrangörsstaben och det brukar borga för bra upplägg!

Jag hade anmält Prima i ökl och Rut (=premiär!!) i nkl. Tanken var att Hans skulle premiärköra Rutan, men eftersom båda våra småttningar Axel och Gry var krassliga, fick jag äran att låna med mig henne....
Gnista, som jag hoppas är dräktig, ville jag inte ha sittandes ute i kylan hela dagen, så hon fick snällt stanna hemma i värmen. Oerhört trist enligt henne själv!

Rut & Prima

Eftersom det inte var så många anmälda ekipage, 22 st, så var upplägget; två rutor på förmiddagen och två på eftermiddagen. Maxpoängen var satt till 80. Min tanke var att jag skulle ta det som ett bra träningstillfälle och kanske även en avstämning inför våren - även om våren känns väldigt avlägsen just nu! Min plan var att gå ett varv med Prima först, eftersom hon är hetast och inte bör sitta för länge i bilen och "jäsa". Det sprack direkt eftersom det nu blev två rutor på fm och två på em, så båda hundarna fick följa med direkt.

Upplägget på rutorna:
1an: Minnesmarkering och sök för ökl, enbart sök i nkl.
2an: Dirigering i ökl och targetövning (dvs först markering och därefter linjetag till samma område) för nkl.
3an: Dubbelmarkering + dirigering i ökl och enkelmarkering och dirigering i nkl.
4an: Markering (som ej skulle hämtas), förflyttning och ny markering, sen skulle markeringarna tas från positionen vid markering nr2 för ökl. Nkl fick likadana markeringar som ökl, men som två enkelmarkeringar.

Hundarna skötte sig alldeles utmärkt!
Prima fick 2 st 20 poängare och slutade som vinnare i ökl med 76 poäng av maximala 80. För Ruts del fanns inga som helst förväntningar inför dagens debut. Vi skulle ta det som en träning!! Men hon skötte sig jättefint trots att det belv en nolla i protokollet. Det var på den sista stationen där hon markerade mot ekot av skottet istället för åt det rätta hållet = orutin!

Dagens sämsta hos Prima var fotgåendet + att hon måste sänka tempot när hon börjar jaga/söka. Med Rut så fortsätter Hans precis nu, det vill säga: skynda långsamt! Den "fula ankungen" håller på att utvecklas till något betydligt finare (ok, kanske inte exteriört)! Rut kom till slut på en delad tredjeplats.

Det var en mycket trevlig dag med många gamla bekanta och Gästrikesektionen bjöd dessutom på grillad korv till lunch. Det smakade självklart toppen en finfin vinterdag som denna!

Tack!

Nya namn....

"På tapeten" har fått nytt namn! Plötsligt slog oss tanken att Actualis aktualiteter ska för ståss kallas "Actuellt"! Vad annars? Sagt och gjort, nu är det bytt! Här kommer vi att fortsätta dokumentera stora och mindre händelser om våra egna hundar och deras avkommor. Hör gärna av dig om Du har ett Aslan- eller Gnistabarn och rapportera vad som händer!

Nytt är också att "Bliss", vår nya lilla flattetjej, har fått en egen sida [Bliss sida] och till slut har vi även bestämt vad hon ska få heta till vardags. Bliss betyder "lycklig" och det namnet hoppas vi kommer stämma på henne! Det ska bli jättekul med en liten flatvalp i huset igen och äntligen blir det förhoppningsvisnågra fler utställningar igen...

Bliss!?

Gnista är parad med Feltis!

Söndagen den 11 januari packade jag bilen och stuvade in Gnista för att styra kosan mot Bremen och Feltis! Med lånad GPS (Tack Ulrika & Jan!) testade jag mig fram bland de olika tekniska finesserna medan jag fortfarande kände mig säker på de svenska vägarna.

På söndagskvällen landade vi hos våra vänner strax utanför Linköping. Vi blev "förvisade" till garaget, eller iallafall nästan, vi fick bo i deras mysiga gästrum...ute vid garaget. Lena hävdade att det skulle vara dumt om Tysklandsresan tog stopp redan hos dem, det vill säga om det skulle visa sig att Gnista skulle falla för charmiga Sambo. Sambo är förvisso flat, men inte tilltänkt make. Så det var nog klokt att vi placera oss i egen "kuppe"!

På måndagen åkte vi till en veterinärklinik i Linköping för att ta ett progesterontest - bara för att vara "säker" på att vi inte åkte alldeles för tidigt. Vi fick grönt ljus att åka och nu lät vi GPSen orientera oss ner till Ystad via Höör och den stora djurtillbehörsaffären TEBA. Det var kul att titta in där när vi ändå hade vägarna förbi och jag måste säga att det var värt den lilla omvägen, vilken affär, vilket utbud! På vägen ner ringde vi även till Anke (Feltis matte) för att tala om att vi var på väg och att vi skulle komma som planerat.

I Ystad fick vi mat och husrum hos min morbror. Vi fick även en snabbguidning av staden samtidigt som vi tog en rask kvällspromenad genom centrum. I huset fanns även den lilla 12veckors pudeln Roxy som efter viss skepsis accepterade Gnista som lekkamrat och sovkudde.

På tisdagens morgon tankade vi bilen innan vi tog motorvägen mot Malmö och sen vidare via Öresundsbron till Danmark. Vi susade genom ett regngrått Skåne och vidare genom ett lika grått Danmark och efter en liten paus på Rödby-Puttgardenfärjan, åkte vi genom ett lika grått Tyskland. Innan vi åkte hemifrån så såg jag inte direkt fram emot att få köra på Autobahn, men det visade sig vara ungefär som våra motorvägarna här hemma i Sverige. Skönt!

Vid det här laget hade jag dessutom blivit kompis med min GPS och när jag väl kom till Bremen var jag glad att jag hade den! Vi letade oss fram till hotellet först av allt, bara för att upptäcka att receptionen inte öppnade förrän kl 17. Jag provade att ringa Anke för att meddela att vi var framme och så undrade vi såklart om vi fick komma och hälsa på... Nu sattes GPSn och min egen inbygda kompass på prov! GPSn ville att jag skulle åka en väg som inte fanns och efter visst snirklande på vägar (som inte fanns i GPSn) så tog vi oss fram till de två gentlemännen Chester & Feltis och deras matte Anke.

Vi fikade och språkade så gott vi kunde om hundar, avel och jakt. Anke och jag har mailat i nästan ett års tid och det har gått jättebra, men vid vårt första telefonsamtal avslöjades det att Anke inte kunde så bra engelska och jag kan ingen tyska...De prydliga mailen var skrivna av en "Ghostwriter" avslöjade Anke lite förläget. Men, vad gör man inte. Med en gnutta fantasi, lite kroppsspråk och en skön blandning av tysk-engelska så förstod vi det mesta av vad som försökte sägas. Tror jag!?

Några som absolut inte hade några problem med att förstå varandra var Gnista och Feltis! Vi åkte till Ankes trädgård för att släppa ihop de två, något som var helt onödigt enligt hundarnas sätt att se det. Varför kunde de inte få fixa det redan på parkeringen? Allt gick i allafall bra och trötta och nöjda vände Gnista och jag bilen tillbaks mot hotellet. Vi somnade som två klubbade oxar redan halv åtta på kvällen och sov gott hela natten!

Nästa morgon tog vi en lång och skön promenad längs floden Weser innan det var dags att träffa Anke och Feltis igen. Allt gick bra även den här gången och så plötsligt var målet med resan redan uppfyllt! Två lyckade parningar var avklarade och det var dags att vända hem igen. Men innan vi åkte hemmåt så fick jag chansen att se Feltis i träning och jag kan ju helt klart säga att jag gillade det jag såg!

Feltis jobbade snabbt och effektivt, han var lugn och fokuserad (o helt tyst) i passiviteten. Han "jagade" bra och lydde Ankes anvisningar med små medel. På det hela såg det mycket snyggt och trevligt ut...........eller ska jag använda order "flashigt"!?

Thank you Anke for allowing me to use your wonderful Feltis!

Feltis von Rethwischhöh

Feltis är en äkta "working flatcoat"

På vägen hem gjorde vi nästan en favorit i repris: det vill säga vi åkte tillbaks genom ett regngrått och dimmigt Tyskland och Danmark för att åter mellanlanda i Ystad, till lilla Roxys stora glädje. Hela resan gick otroligt enkelt och smidigt och vi sov väldigt gott även den här natten innan den sista etappen av vår resa avverkades.

Vi har blivit en erfarenhet rikare och så hoppas vi så klart på många små söta valpar i mitten av mars! Vi kommer att göra ett ultraljud på Gnista när det har gått en månad efter parningen - tills dess håller vi tummarna allt vad vi kan!

Och Du: Vill du ha en valp från en spännande arbetskombination med en unik stamtavla?! Hör av dig!

Grattis Rut (& alla syskon) på 1 årsdagen!

Tänka att våran lilla Rut har blivit "stora" damen! Hon fyller 1 år idag och löper för första gången. Hon har börjat fylla ut skinnet lite grann och ser inte ut som en anorektiker längre, förut hjälpte det inte hur mycket mat hon fick hon var mager som en sticka i alla fall. Exteriört verkar hon ha ärvt mycket från pappa Arron, men enligt Inga-Lena, hennes uppfödare, så har hon mycket av mamma Isas rörelsemönster när hon leker och busar - kvick som en vessla!

Rent arbetsmässigt så börjar alla bitarna falla på plats. Hans skyndar långsamt med henne. Hon är bra på att koncentrera sig, är uppmärksam och lugn som en filbunke i passivitet, men sen är det full fart och precision när det är hennes tur. Både mamma Isa (SjCH NjCH Moorman's Double Diomond Ale) och pappa Arron (SjCH Garronpoint Arron) har blivit jaktchampions under 2008. Det ska bli mycket kul att se vad det kommer att bli av denna goding!

Rut 1 år

Det nya året börjar på ett alldeles strålande sätt!

Förutom att vi har haft en mycket trevlig nyårsafton och nyårsdag med trevligt sällskap i form av Ia & Jörgen och deras hundar på besök, god mat och härliga långpromenader i strålande solsken och gnistrande snö så har alla våra tikar börjat löpa!

Några vyer från gamla Källberget

Rut inledde med sitt första löp på nyårsdagen och strax därefter - idag - så har även Gnista och Prima startat! Gnistas löp som vi har väntat på så länge: Äntligen!! Nu lyckas hon ju även tajma det så otroligt "bra". Först så är vi lediga i nästan 2½ vecka över jul, nyår och trettonhelgen och sen när det är dags att börja jobba igen, ja då måste jag ta ledigt för att åka och para henne. Undrar just hur populärt det blir på jobbet!?

Planen är att vi åker till Tyskland i slutet av nästa vecka och så hoppas vi på lyckade parningar mellan Gnista & Feltis i mitten av vecka 3 och valpar i mitten av mars! Spännande!

Gnista

Rut & Prima

Att Prima börjar löpa samtidigt kanske kan betecknas som praktiskt, men med tanke på att det bara var 5 månader sedan sist.........så känns det ju lite tätt på. Hrm

En normal labrador och en tokig!?

Planen för idag var att vi skulle åka till Lina & Olle, tillsammans med Andreas för att träna hundarna. Men ett par tidiga telefonsamtal satte stopp för det. Alla var krassliga utom vi, för en gångs skull! Så det blev ändrade planer och hundarna fick i stället rusa av sig på Siljans spegelblanka is medan vi åkte långfärdsskridskor och fikade i solskenet. Men sen blev det lite träning också - vad trodde ni?

Hundarna framför vårt hundhus

Aslan opererade bort ett par knölar veckan innan jul och idag har vi fått det lugnande beskedet att det bara var fettknölar. Underbart!! Jag måste erkänna att jag har varit lite nervös! En av knölarna kändes lite "annorlunda", men tack och lov så fanns det ingen grund till den oron. Nu får den gamle herrn leva livets glada dagar ett bra tag till hoppas vi!

Vi önskar er en god fortsättning på det nya året! Det blir ett spännande år i år!